Drakar i norden, drakar i Kina

Mången gång tänker jag som den logiska orsaken till att man har drakar i både norden och i Kina till att de har funnit dinosaurie skelett, men senaste dagarna så har jag börjat tro att det finns ett annat bakgrund till dem, så mycket djupare och ej fysiskt.

Hur tror ni, har ni reflekterat något vid dessa drakar?

Jag tror att drakar kan ha med en energiaspekt att göra; vattnet eller elden/hettan, , styrkan och den del av livskraften som har med det att göra. En slags kraftsymbol med andra ord, och i Kina även en lyckosymbol om jag inte minns fel... Kraft också i den bemärkelse att både hjältar och gudar i olika kulturer försöker döda draken för att vinna ära och berömmelse. Ofta vilar draken dessutom på en stor skatt. När jag spånar kring det nu, skulle det mycket väl kunna vara så att den som övervinner drakens kraft, vinner skatten. Det vill säga, behärska vattnet/elden (energin) och finn skatten däri. I det kristna är drakdödaren den som utan fruktan kämpar mot det onda.

Gör en resa kring det vetja, och berätta vad du fick för budskap

jag har stött på ett par drakar och dom hör till småfolket (inte att dum är små men dom hörtill den gruppen utav varelser.. och dom har en roll i att ta hand om jorden

Såvitt jag vet så sågs drakar här i väst i månt och mycket som uttryck för ondskan personifierad, medan de i öst likt människan hade förmågan att välja sina handlingar och var på så vis inte direkt onda eller direkt goda.

de duster mellan människa och drakar som skedde i öst grundade sig allt som oftast att människan av någon anledning förbisett drakarna och deras intressen, och därmed stört den rådande ordningen för drakarna, som då naturligtvis blev förargade.

har för mig att jag läst en skröna från kina där detta sker, i korthet går den ut på följande : Människorna bygger ovetandes en stad på drakarnas hemplats utan lov, som hämd drar drakarna iväg med allt sötvatten och stadens brunnar fylls med odrickbart saltvatten.

hjälten förstår vad som är i görningen och rider efter drakarna, väl ifatt förstör han de vattenkrus drakarna fraktar allt sötvatten i och därmed kommer sötvattnet åter.

intressant ämne, diskutera mera

Njaa, är inte insatt i drakarnas roll i Nordiska mytologin, vet bara att de msåte ändå ha haft en viktig och ärofull plats här i norden med tanke på att de är avbildade på nästan alla runstenar (ormdrake med text i ormdraken eller ormdraken runt texten) och även när man gjorde runstenar under kristendommen så fäljde ormarna med in i runorna i annan form, och jag tror att med kristensommen förstärktes nordmännens behov av att visa draken/ormen i runorna.


Runsten i Nävelsjö, Småland


Detaljbild av runstenen i Ovansjö kyrka.



Likaså Göran och Drakdödaren talar om vikten för draken i det nordiska hedniska religionen, där Göran står för kristendommen som tar död på Draken där draken står för hedendommen.

mvh Xrunan

Två drakar har jag mött. Den ena slumrade i jordens mitt för den var mycket het och brinnande. Dess drömmar var alla människors liv. Dens syskon bodde i solen och var vaken och mycket mäktig.

Jorddrakens sista andetag hade stigit som en bubbla genom gyttjevatten för länge, länge sen då jorden var på väg att torka till och soldraken hade sett detta sista andetag och skickat en eld ned på jorden och bränt bubblan så den inte sprack (som då man tillverkar lergods) - om den sprack skulle människan och allt på jorden nämligen dö ut.

---

Huruvida dessa var "drakar" eller ej vet jag ju inte, de kan ju bara ha haft den formen, men den resan lärde mig var att jorddraken drömmer oss (vi är helt beroende av den uråldriga mäktiga jorden) och att skydda denna ömtåliga bubbla (livet på jorden) är viktigt och att vi bara har en chans på oss (det sista andetaget) innan det är för sent och bubblan spricker - och vi inte kan leva längre.

(Ett tag under ozonlager-hysterin trodde jag att bubblan var ozonlagret, men det stämde inte riktigt heller, så efter fler resor stod det tydligare att det var precis så enkelt som det verkade)

Bästa sättet att lära sig om dom, är att träffa dom.

//Thomas

Dessa två drakar tolkar jag som mörkret och ljuset, utan mörker blir det ingen vila och utan ljus blir det inte någon fart...

Ha ha, eftersom jag en gång varit geofysiker så tänkte jag genast på jordskorpan när jag läste om dina drakar, Thomas. Vår jordskorpa är ju bokstavligen som en slags stelnad "lerskorpa" ovanpå det flytande, glödande jordens inre.

Jordbävningar, vulkanutbrott och så har ju till synes lite oregelbunden karaktär, kanske bäst att inte reta vad-det-nu-är som får skorpan att spricka och röra på sig?

Och nu måste jag fråga: I vintras slog jag på precis i slutet av en animerad BBC-film om drakar. Vet någon vilken film jag pratar om? Hur hittar jag den? /BotHild

Hej!
Efter vad jag sett på drakarna så finns det tydligen tre olika sorters drakar. De kinesiska som står för lycka har inga vingar och kan inte flyga. Jag har inte heller sett några drakar med vingar på vikingarnas hantverk. I de Isländska sagorna finns det tydligen många drakar vilka står för både ont och gott. Drakarna i den kristna mytologin verkar däremot stå för död och ont och det är också dessa som kan flyga.

Mvh / Runa

Drakarna i norden i det kristna står för hedendommen. Göran drakdödaren berömd symbol ofta avbildad nära kyrkor eller parker i fontäner och dyl, står för hur kristensommen dräpte hedendommen.

I finland så finns det ett leijon, som jag tycker att den påminner om en halvsak mellan drake och leijon

www.commersen.se/ungafakta/ -> naturvasen

kolla sedan på länken drakar (den gula fina trattkantarellen...)

där tar de upp både kina- och nord-drakar + lite historia

Kolla upp Nagas i Vediska skrifter, kan vara av intresse när det gäller drakar.

Jag tror det är viktigt att inte blanda ihop drakarna såsom de framställs i fornnordisk mytologi och såsom de framställs efter att Sverige kristnats. Det verkar te sig att deras egenskaper förändrats under Sveriges kristna period. Till exempel så läste jag nyligen (på wikipedia visserligen) att de fornnordiska drakarna spottade syra mer eller mindre. Vidare så verkar de framställas mer som stora ormar snarare än den klassiska draken i kristna myter, eldspottande och vingbeklädd. Midgårdsormen känns som om den skulle kunna klassificeras som en drake. Visserligen är denne (son?) till Loke och därför från jättesläktet, dock antyder alla dess egenskaper att den skulle vara just en drake. Midgårdsormen är dock inte i något avseende likt den klassiska västerländska draken såvitt jag kan se. en lång orm som slingrar sig runt världen och biter sig själv i svansen... i brist på annat att göra.

Jag var själv lite inne på att de nordiska drakarna skulle ha varit inspirerade utav den kinesiska myten, som är betydligt äldre. Tanken var att den skulle följt med under folkvandringar och införlivats i den äldre germanska kulturen, därifrån nått nordgermanerna. Under den långa tid som det skulle ta emigrera från områden i asien för att nå europa och under den tid det skulle ta att överföra egna kulturella fenomen till en annan kultur verkar som vissa anpassningar skulle vara väldigt troliga. Detta är dock inte grundat på någon verklig fakta utan enbart något som i mitt huvud lät som ett logiskt resonemang.

Dock är ju som sagt den fornnordiska och den kinesiska draken så väldigt annorlunda varandra. Med tanke på att den kinesiska skulle vara fredlig och hjälpsam. Utseendet är dock väldigt annorlunda då den kinesiska draken i regel beskrivs som ett hopplock av alla möjliga djur. Ormar, fiskar, tigrar etc. Har även hört här från folk att draken skulle vara ett sammankok av alla djur i den kinesiska zodiac-en och representera stor visdom. Upp till var och en att undersöka detta dock, direktförmedling från motsvarande svensson-kines.

Å andra sidan så är det väl visserligen inte konstigt att det skulle finnas drakar i alla kulturer. Människor är fascinerade av och respekterar ormar i de flesta kulturer jag har hört talas om. Ormen har alltid tillskrivits speciella egenskaper och ibland också gudförklarats. Det tycks mig inte särskilt konstigt att människor skulle ha uppfattat dem som mytiska eller mäktiga varelser. Vidare ligger det väl förmodligen i människors natur att fysiskt förstora väsen med som anses speciella. (Ormar kan ju vara så skräckinjagande även som små, tänk då bara vilken skräck ett 20 meter långt ettersprutande vidunder skulle inge åhörare av berättelser, lite fantasi gör susen i alla lägen).

Ja det var bara lite spekulationer från min sida.